month48_190919_libero_image_580_desktop

Hónap 48

Ditt barn

Fantasi- och rollekar

Nu börjar det bli vanligare att leka fantasi- och rollekar, både för sig själv och med andra. Det är ofta härligt att se barnet leva sig in i fantasin, men det kan vara bra att veta att det ibland kan bli svårt för barnet att skilja på vad som är verkligt och vad som tillhör fantasin. Det är inte ovanligt att barnet blir rädd för inbillade faror som spöken eller moster. Med det kommer inte sällan mardrömmar och barn i 4-5 årsåldern kan vara lite mörkrädda från och till. Att som vuxen finnas där, med fötterna i verkligheten och ett lugn för barnet att luta sig mot är viktigt. Samspelet och interaktionen med andra, stora som små, utvecklas också nu och är en viktig del av att lära sig samarbeta och kompromissa. Att till exempel hitta på lekar och lekregler tillsammans med andra barn är både vanligt och viktigt. Vuxna göre sig icke besvär, utan barnen vill ofta själva klura ut hur just deras lek ska fungera. Det kan vara bra att finnas i bakgrunden och hjälpa till om det, vilket det ofta gör, uppstår konflikter. Att få hjälp att sätta ord på det som precis hände är en stor hjälp för barnen när det kommer till att öva på hur man löser en konflikt. De flesta barn kommer börja skaffa sig egna kompisar, och ofta vilja vara som dem. Att som förälder stå bredvid och se förändringar hos barnet kan vara spännande och vetskapen att detta är bara början av dess undersökande av sin egen identitet kan ofta kännas fantastiskt. Det lilla barn man en gång välkomnade till världen blir mer och mer sin egen för varje dag som går.

Förälder

Varför!

Varför skiner solen? Varför har vi en röd bil? Varför ska jag göra det? Varför har mormor rynkor? Varför kommer posten nu? Varför ska vi gå? Varför sjunger fåglarna? Du behöver förmodligen inte bli påmind om hur viktigt det är att ta de här frågorna på allvar – även om de är så många att det känns som om öronen håller på att trilla av av utmattning. Att ställa frågor och få svar bygger upp barnets kunskapsnivå, stimulerar dess nyfikenhet och ger det ännu mer att fundera på. En del barn frågar oavbrutet. Andra är mer reflekterande och inte riktigt så krävande, medan åter andra är mer uppfinningsrika och själva kommer på svaren på sina frågor. Oavsett hur barnet ställer sina frågor, så är de alltid fascinerande. Även om ditt tålamod då och då sätts på prov. Det råder inga tvivel om det. Glöm inte att ”varför” också kan vara ett sätt att säga ”berätta mer”. Det är barnets sätt att få fler upplysningar.